Parlamentet av tvåkammartyp är helt rätt, liksom att bevara de olika Provinsernas självstyre. Men, även andra politiska nivåer behövs: mellan kommunen och provinsen: amt och ev. Härad.
Under Amtet (härdet): kommuner, städer och köpingar. Kommunerna och köpingarna bör ha indelningar i huvudort och socknar, städerna indelas i stadsdelar. De största städerna kan vara amtsfria, alltså räknas som egna amt, detta gäller främst Malmö, ev. Även

Tack för din kommentar. Som du indirekt påpekar så kan den politiska vardagen skilja sig en hel del från den mera teoretiska analys som jag gjort i min artikel ovan. Med intresse ska jag förhöra mig om vad som sägs och skrivs om livet i Baskien.

Rent teoretiskt så är nationalism inte nödvändigtvis ett problem, det beror på hur den definieras och appliceras, och om den är inkluderande eller exkluderande. Svensk nationalism, liksom andra nationalismer i Europa, har oftast varit exkluderande. Det är väl en förklaring till att många skåningar varit så desperata för att framstå som mera svenska än ursvenskarna i Mälardalen.

Vi har alla någon form av individuell respektive kollektiv identitet, oftast t o m flera sådana. En kurd i Malmö kan ju också känna sig skånsk, svensk, europeisk – allt på samma gång. Kanske rentav mer europeisk än svensk. Det beror på vad han eller hon själv känner.

Jag anser att kollektivet – må det vara familjen, regionen eller staten – har en viss rätt att använda gemensamma resurser för att “uppfostra” och utbilda individerna i en viss riktning. Baskiska skattemedel får användas för produktion av baskisk tv och finansiering av baskiska universitet etc. Men andra grupper än baskerna som bor inom Baskiens territorium måste naturligtvis AKTIVT respekteras. Mänskliga rättigheter och Europarådets olika konventioner är några av de instrument som finns att tillgå.

Valet av såväl individuell som kollektiv identitet är ett personligt val. Tyvärr är det många stater och politiker i Europa som, trots formell demokrati, inte respekterar människornas identiteter.

Slovakien är ett exempel på en europeisk stat som efter sin självständighet 1993, delvis gick överstyr i förhållande till sin minoritet av ungrare. Men när Slovakien under senare år genomgått en demokratisk stabilisering har relationerna mellan slovaker och ungrare kraftigt förbättrats.

Politik i Spanien debatteras ofta i ett väldigt högt tonläge. Låt oss dock hoppas att det trots detta går åt rätt håll. Problematiken med kulturellt, etniskt eller språkligt blandade territorier kommer vi aldrig runt. Det gäller att hitta bra lösningar för att politiska enheter som Baskien, Katalonien, Kroatien, Skottland, Bayern, Estland – och Skåne – kan fungera.

Jag hoppas att mitt arbete i någon mån kan leda oss i riktning mot ett tolerant Europa där individuell frihet kan kombineras med den trygghet som en kollektiv tillhörighet i en historiskt förankrad kulturregion ger. Regionalt självstyrande kulturregioner i ett enat Europa är sannolikt den bästa lösningen för att uppnå detta.

Anders

det är alltid intressant att läsa artiklar om Baskien som inte fokuserar på terrorismen.

Jag bodde 5 år i Baskien, 1998-2003, och har en mycket god inblick i de faktiska förhållandena i Baskien, både vad som sker socialt och politiskt. Jag arbetade som VD för en tillverkningsenhet inom ett svenskt storföretag som ligger i Baskien. Jag lärde känna landet väl och jag älskar Baskien och det baskiska folket, det vill jag understryka.
Baskien är ett mycket bra land att leva i, med hög levnadsstandard. I många avseende fungerar det bättre än i Sverige, t.ex sjukvård och polisväsendet, som ju är en del av stora självstyret. Att ha en egen poliskår, det är verkligen en långt driven självständighet, inte sant.

Den politik som bedrivs av PNV och dess allierade, ett självstyrande Baskien, är intressant, men ett mindre problem.
Det stora problemet i Baskien har att göra med den politiska friheten för alla icke-nationalister. Eller rättare sagt bristen på frihet. Alla politiker som är i opposition till PNV och dess allierade har liv-vakt. För att vara politiker i opposition till regeringspolitiken i Baskien är man med livet som insats. Är det inte otroligt ? Det gäller politiker på alla nivåer , från lokala kommunpolitiker till ledamöter i det baskiska parlamentet. Detta pågår idag i Europa, i EU, och det skrivs inte en rad om detta.

Till bilden hör också mer vardagliga frihetsinskränkningar. Vanliga familjer trakasseras av sina grannar, om de inte sätter sina barn i baskisk-talande skolor. Jag har till och med hört att vuxna människor byter namn, så att de skall klinga mer baskiskt, för att inte få problem.

Baskien har redan idag ett stort självstyre, och för en stor del av medborgararna, tillräckligt och acceptabelt stort.
Det som bekymrar många basker, är den starka fram-marschen av extrema, men demokratiska, nationalistiska yttringar som mer hörde hemma i en fascistisk stat på 30-talet än i Europa på 2000-talet.

Hur länge skall denna oförsonliga nationalismen få växa sig stark i det tysta.

Jag bara undrar ?

Björn Lenander

Since 1994 I haven’t had any commissions of trust within the Center Party. Back in those days I was rather active in the Center Party Youth Association.

After living abroad and after gaining deeper insights into the growing complexity of the world, I haven’t been able to convince myself of returning to party politics in Sweden. The political parties of Sweden seem to put restrictions to the debate, rather than encouraging it. The current, out-dated election system doesn’t help.

Anyhow, I decided to give the system a try this year, and handed in some motions to the district and national congresses of the Center Party. The experience was not a good one. Political correctness in combination with scarce resources on the regional level is supposed to keep the debate within the frames put forward by the leadership in Stockholm. And, how can it be that a political party that claims to give priority to democracy issues, fails to bring up this subject at its national congress due to “lack of time”?

I ask myself what the Center Party really means with its talk about federalism. It’s been a few years now since the Center Party adopted the federal principles as a basis for its policies, but still it’s very unclear what it means in practice.

En mycket intressant tanke. Som halvskåning borde man känna ett visst ansvar att försöka förverkliga detta eller åtminstone väcka tanken hemma i Jönköping.

Tack för intressanta inlägg på min blogg! Jag är ju aktiv i CHF Lund och har som sagt tagit till mig och behandlat de motioner du skrev till årets stämma. Intressanta och analytiska. Partiet behöver lite push och konkreta federalist-exempel. Bra!

Mvh
Annie

Jan Kallberg

I min artikel foersoeker jag foerst och fraemst laegga fram naagra kriterier som kan anvaendas foer regionindelning:

- den logiska geografin
- historia
- kultur och identitet
- ekologi

Om dessa kriterier anvaends med eftertanke och omsorg saa underlaettas regionaliseringsprocessen vaesentligen. Alternativet aer ju att fortsaetta dela in Sverige i olika distrikt och regioner beroende paa om det gaeller vaegar, jaernvaegar, arbetsmarknad, telekommunikation etc. Daa kommer det lapptaecke Sverige i dag aer att ytterligare foervaerras.

Vitsen med en demokratisk regionalisering aer att kombinera identitet/legitimitet med rationalitet.

I det Regionernas Europa som haaller paa att ta form kan vi inte se Sverige som en sluten enhet. Sett i ett Europaperspektiv finns det knappast plats foer mer aen maximalt ett tiotal regioner i Sverige.

Det Centerparti, vars idéer du aegnat en stor del av ditt liv aat, och som nu saeger sig vara federalistiskt, maaste tala ut om vad man menar.

Foerhoppningsvis menar Centerpartiet att mycket av makten skall ligga paa starka regionala regeringar och parlament. Det kraever regioner med kraft och foermaaga, och det aer inte sannolikt att Blekinge och Halland daa klarar sig paa egen hand. Skaane aer ocksaa i minsta laget, inte minst i moeten med Sjaelland.

I min artikel foersoeker jag visa paa en moejlig vaeg att gaa. Foerslaget innebaer att Halland foerblir helt, och dessutom faar saerskilt skydd genom en tvaakammarloesning enligt federalismens principer.

Hellre aen att avvisa min konkretisering av federalismens idéer, skulle jag vilja hoera dina tankar om hur Smaaland och andra delar av riket kommer att te sig i det federala Sverige som centerpartister numera foerespraakar.